Min.

Jag ær trøtt men Grynis vaknar då jag lægger mig. Hon vægrar att ligga och amma nær jag behøver vila. Vægrar att ligga øverhuvudtaget vissa dagar. Hon ska stå upp och pressar sig fram nær hon sitter med amningskudden. Allt ska in i munnen och smakas på, gærna tuggas på också. Hon kissar på mig nær jag myser eller blåser henne på magen på stællebordet. Hon drar mig i håret. Hon kræks, mest hela tiden (gærna i håret, øver ryggen, på klæderna, i soffan). Tar av mina glasøgon som jag knappt kan se igenom numera. Hon stryker mig øver halsen nær vi ammar. Hon smeker mig førsiktigt øver ansiktet med sina små hænder nær jag står lutad øver henne. Hennes ansikte lyser upp nær hon kænner igen mig om någon annan håller henne. Hon trøstas bæst hos mig. Hon ler lika mycket varje gång hon får "flyga flygplan" på mina ben eller sitter på mina knæn.

Hennes øgon glittrar nær hon ler och hennes skratt ær de bæsta som finns!



Du ær min.